Dagen som gud glömde…

Fredag den 27 februari går till historien som den värsta dagen i världshistorien.

Eller i alla fall, en av de värsta dagarna på väldigt länge.

Det började inte så bra imorse, och det var svallande känslor och anklagelser som flög fram och tillbaka. Jag tappade humöret. Men jag tog mig ner till personalrummet innan jag lät visa det. Bakom en stängd dörr stod jag, högröd i ansiktet med rök som bolmade ur öronen på mig. Jag morrade och det kom en och annan svordom över mina läppar får jag erkänna. Men jag är glad att jag gjorde det där bakom en stängd dörr.

Syftet med urladdningen imorse var sannolikt att sätta igång en process som skulle vända fokus bort från en inre känsla. Antagligen var det för lugnt. Det är svårt att hantera rutiner, ordning, lugn och ro när normaltillståndet är kaos. Vilket är förståeligt, men… fy fan vad less jag bli ibland. Man skulle ju kunna önska att vuxna människor verkligen var vuxna.

Suck.

Tänk om man kunde få lite kärlek. Då skulle man kanske uthärda bättre.

2 kommentarer

Kommentarer RSS TrackBack Identifier URI