Man får göra det bästa av det man har.

Jag jobbar hela midsommarhelgen. Fredag till måndag. 34 timmar på fyra dagar.

Hade gärna gjort något annat i helgen kan jag säga, men det är som det är.

I onsdags hade jag en underbar upplevelse och den har jag tänkt leva på hela helgen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vi fiskade och njöt av naturen. M drog upp en harr som vi grillade, jag hade ordnat ett foliepaket med potatis som fick fräsa på elden och sen hade vi kaffe med oss.

Vi satt på våra liggunderlag och kikade in i elden och pratade nästan inte alls. Det var otroligt skönt. Efter midnatt kryp kylan på, och man kunde se hur löven färgades vita av frosten, dimma kröp ut över vattenytan och en trana flög  på låg höjd över sjön. M hade hittat en tjärstubbe så elden brann sakta men stadigt. När den började falna gick M iväg en sväng och döm om min förvåning när han kom tillbaka med ett helt träd. Ett fallet och torrt träd, men ändå. Vi var ute i många timmar, och när vi gick tillbaka till bilen färgade gryningen allt i en rosa ton och solen hade hunnit stiga över horisonten innan vi var tillbaka i civilisationen.

Sotis sprang lös som vanligt när jag är ute i skogen, men den här gången gjorde hon sig illa. Hon haltade illa mest  hela kvällen, men igår och idag är det bättre. Dessutom ramlade hon rätt ner i sjön. Eller kanske hon hoppade. Jag såg inte allt, hörde bara plasket. Hon stod på en klipphäll strax innan, så det kan ha varit något som hon såg i vattnet eller så gick hon helt enkelt för nära kanten. Det blev i alla fall helt tyst efter plasket så jag var först inte säker på om hon kunde simma, men jag ropade en gång och då tog hon sig upp. Men hon fick stanna en bit bort för hon var blöt.. inte kul med en dyngsur hund som skakar sig frenetiskt.

2 kommentarer

Kommentarer RSS TrackBack Identifier URI